Naturens röst 5 - Bland sjöar och tjärnar
30 spår, total tid 72'15", 66 arter
Den rödskimrande linjen vid horisonten i öster berättar att dagen gryr. Tungor av dis seglar över den spegelblanka sjön. En lutande torrfura på stranden bär en knipholk. I en fjärran vik hörs vårens första lomrop ila i luften. Strandskogens fågelkonsert slår ut i full klang. Vattnets friska doft blandas med barrens och mossorna arom. En vattendroppe hänger i ett grässtrå vid strandbrinken. Bakom sjön från en myröppning ekar det av orrspel. Knipans vingljud skär i luften. Soluppgångens första strålar förgyller strandskogen. Vattendroppen i grässtråets topp gnistrar av glans.
Mina varmaste tack åt Er, som har deltagit i tillkomsten av denna publikation. Jag tackar de fågelskådare, vilkas ihärdiga observationer har hjälpt att hitta fåglarna. Mina färdkamrater vill jag tacka för deras tålamod. Ett hjärtligt tack till vänner och frun Maarit för stödet och uppmuntringen.
Kuopio 28.9.2002
Lauri Hallikainen
1. KNIPA / LANDSKAP. Bucephala clangula. 8.5.2001 kl. 4:45, Kuopio, Hirvilahti. Kniporna, som infinner sig i vårsjöarnas första smältvatten, förljuvar strändernas fågelliv med sitt käcka väsende. Många ljudhör till knipparets speltävling. Ett av de mest hörbara är det visslande vingljudet. På inspelningen stänker knipparet vatten samt flyger upp. Emellanåt hörs hanens knarrande läte. Vårmorgonens fågelkonsert vid stranden ackompanjerar kniporna. Talgoxe, tofsvipa, större hackspett, storspov, kråka, björktrast, ringduva, gök, rödvingetrast, grönsiska, fiskmås, blåmes. 2'43".
2. STORLOM. Gavia arctica. 10.7.2000 kl. 4:55, Kaavi, Niinivaara, Niskalampi. Den klara sjön, som vilar i den vidsträckta åsens sköte, är storlomsparets häckningsmiljö. Storlommens rop denna högsommarmorgon, har redan en glimt av höstens smärta. Den spegelblanka sjön och strandens höga tallskog ger en djup klang åt lommens röst. Lövsångare, grå flugsnappare, gråtrut. 3'11".
3. DVÄRGMÅS. Larus minutus. 25.6.2001 kl. 4:15, Rautalampi, Rastunsuo, Lintujärvi. Dvärgmåskolonins förehavanden vid fågelsjön medan gryningens solstrålar belyser den vidsträckta trakten. Dvärgmåsen häckar bland vass och rör på frodiga strandområden. Den påträffas ofta häckande i närheten av någon skrattmåskoloni. Ett gott kännetecken för dvärgmåsen är dess läte, det stickande, nasala "dä-kä", som kan fortsätta som en tjatande serie. Skrattmås, gulsparv. 2'12".
4. SMÅSKRAKE / LANDSKAP. Mergus serrator. 29.5.2002 kl. 4:40, Karttula, Hirvijärvi. De klara och karga sjöarna är småskrakens favoritbiotoper. På inspelningen är småskrakehonan på morgonflygtur över häckningssjön. Under flykten ljuder fågeln ett hest "pra-pra". Strandskogens fåglar ramar in ljudlandskapet med sina sånger. Grönsångare, lövsångare, koltrast, orre, trädgårdssångare, bofink, fiskmås. 1'18".
5. KRICKA. Anas crecca. 3.5.2001 kl. 2:45, Kaavi, Sivakkavaara. Krickhanens klarstrofiga korta spelvisslingar från sin fridfulla skogstjärn. Denna småväxta men granna andfågel häckar vid alla slags vatten. I bakgrunden hörs orrarnas läten som ett sus, vilket förebådar soluppgången och fåglarnas ivriga spelande. Enkelbeckasin, padda. 1'28".
6. ÅKERGRODA. Rana arvalis. 7.5.2002 kl.1:05, Rautalampi, Rastunsuo, Lintujärvi. Efter islossningen kan man vid fågelsjöar och grunda vassvikar få höra en anslående ljuduppvisning. Trakten fylls av ett kväkande ljud. Hundratals, t.o.m. tusentals åkergrodor har samlats för att leka. Grönbena. 2'13".
7. GRÅHAKEDOPPING. Podiceps grisegena. 9.5.2001 kl. 22:55, Vesanto, Sonkari, Koivulahti. Gråhakedoppingsparets spelextas i en vassbelupen sjövik. Längs en vindstilla fjärd kan dessa fåglars skrän höras flera kilometer bort. Fåglarna, som tävlar i vassruggarnas skugga, låter oss ibland höra lågmälda "säk-säk" -läten mellan de högljudda ropen. Åkergroda, enkelbeckasin, rördrom. 2'15".
8. DRILLSNÄPPA. Actitis hypoleucos. 4.6.2002 kl. 2:00, Kuopio, Kaislastenlahti. Den glada drillsnippans fröjdfulla sång hör väsentligen till det finländska strandlandskapets typljud under försommaren. Denna strändernas livliga stämningsskapare, sjöns spegelblanka yta samt gryningens första strålar målar upp ett landskap, i vilket det är gott att vila och koppla av. På inspelningen flyger drillsnäpporna alldeles lågt, nästan snuddande vid vattenytan, och landar ibland på någon sten under det, att den klingande sången fortgår oavbrutet. Emellanåt hörs plaskandet av fiskar, som stigit upp till strandvattnen för att leka. Fiskmås, björktrast, orre, gråtrut morkulla, rödvingetrast, koltrast. 3'30".
9. VATTENRALL. Rallus aquaticus. 29.5.2001, Pori, Viasvesi. Om man som fågelintresserad rör sig bland växtligheten vid en fågelsjö i vårsommarens skymning, kan man få höra ett förunderligt ljud. Från växtligheten hörs ett märkligt knarrande "töt-töt-töt", som ibland övergår i ett grislikt grymtande. Rösten är så originell att man inte kan missta sig. Det är vattenrallen, som räknas till sumphönsen. Vid inspelningstiden fanns det två vattenrallar på platsen. Sävsångare, årta, skedand, rörsångare. 2'01".
10. VANLIG PADDA. Bufo bufo. 20.5.1998 kl. 23:50, Kaavi, Niinivaara, Niskalampi. I maj, när sjöarna befriats från isen, kan man få höra ett konstigt ljud under utfärder i morgonnatten: ett torrt, knarande läte från strandvattnen, som kommer från lekande paddor. Paddorna väljer som lekplats antingen någon tjärn eller ett ganska djupt strandvatten i någon sjövik. På inspelningen hörs andra lekande grodor från andra sidan tjärnen. Orre. 1'07".
11. LANDSKAP 1. 2.5.2000 kl.3:45, Kaavi, Vaikkojoki, Rakinelammet. Den svämmande ån Vaikkojoki har höjt vattennivån upp till strandängarna. De närbelägna småsjöarna och flödvattnet, som täcker ängarna, utgör goda rast- och födosökningsplatser för sjöfåglar och vadare. Från den översvämmade ängens rand hörs vattendroppar, som faller från träden efter en nattlig regnskur. Vårens första varma nätter har fått grodorna på lekhumör. Kricka, enkelbeckasin, stjärtand, skogssnäppa, bläsand, rödhake, taltrast. 1'53".
12. SÅNGSVAN. Cygnus cygnus. 23.4.2000 kl. 6:55, Kuopio, Kaislastenlahti. I april, medan sjöarna ännu är isbelagda, finns det redan flödvatten vid sydstränderna. En flyttande sångsvansflock har stannat upp vid ett sådant flödvatten för att vila och leta efter föda. Medan fåglarna bestyrar i vattnet hörs ett "mumlande" från gruppen. Ibland blir de bemäktigade av spelextas, under det att de tävlande stänker vatten och jojkande får fart. I bakgrunden strandskogens fågelkonsert. Sädesärla, sävsparv, rödvingetrast, björktrast, knipa. 2'30".
13. FISKTÄRNA. Sterna hirundo. 17.7.2002 kl. 5:20, Kaavi, Syrjäjärvi. Fisktärnas luftigt lätta flykt i närheten av boskäret. Fåglarna, som smidigt rör sig över det lugna vattnet, upprepar sitt "ti-raa". I fågelvärlden är det nu slutet på sommaren, då fisktärnans långa höstflyttning börjar. Storlom. 1'01".
14. BRUN KÄRRHÖK. Circus aeroginosus. 25.4.1999, Maaninka, Lapinjärvi. Fågelsjöarnas vidsträckta vassruggar är bruna kärrhökens biotop. På inspelningen hörs bruna kärrhökshonans sällsynta lockläte vid boet. Honan lockar till sig hanen med gnällande lockserier. Hanen svarar med ett högljutt, tätt, pipande läte. Skrattmås, orre, sävsparv, kråka, storspov. 0'56".
15. LANDSKAP 2. 25.6.2001 kl. 2:30, Rautalampi, Rastunsuo, Lintujärvi. Under högsommarens soluppgång härskas traktens ljudlandskap av måsarnas skrin över fågelsjön. På inspelningen hörs samtidigt tre måsarter. Den erfarna ornitologen identifierar arterna enklast på basen av lätet. Skrattmås, dvärgmås, fiskmås, gulsparv. 2'58".
16. BLÄSAND. Anas penelope. 26.4.2001 kl. 3:40, Rautalampi, Rastunsuo, Lintujärvi. I slutet av april börjar det höras egendomliga ljud från bläsandens häckningsområde. Hanen kungör sitt revir med långtbärande läten, som påminner om vinande piskrapp. Fågelsjöns röster ackompanjerar den spelberusade bläsandshanen. Fiskmås, åkergroda, knipa, storspov, orre, sångsvan, kricka, gräsand, skäggdopping. 2'05".
17. TRASTSÅNGARE. Acrocephalus arundinaceus. 16.6.2001 kl. 1:20, Kuopio, Lamperila. Trastsångaren i sångbestyr , där den bosatt sig i den frodiga tjärnens vassbestånd. Under sångens lopp klättrar fågeln uppför vasstrået. Denna nattsångares framförande består av skorrande och roligt gnisslande läten. På inspelningen förkunnar fågeln sina kraftfulla sångverser i den ljusa sommarnatten. Rödvingetrast, sävsparv, björktrast, sävsångare, storspov. 2'19".
18. RÖRDROM / LANDSKAP. Botaurus stellaris. 9.5.2001 kl. 22:45, Vesanto, Sonkari, Koivulahti. Rördrommens bölande från vassruggarnas gömslen kan höras t.o.m. fem km. Denna "flaskblåsarfågels" röst är så speciell, att man inte kan missta sig sedan man hört lätet en gång. Åkergroda, enkelbeckasin, gråhakedopping, grönbena, skäggdopping, rödvingetrast, brunand. 4'17".
19. SKEDAND / LANDSKAP. Anas clypeata, 27.4.2002 kl. 4:00, Rautalampi, Rastunsuo, Lintujärvi. Skedanden häckar i frodiga sjöar och vikar. På inspelningen hörs hanens mjuka läte vid strandvattnet. I bakgrunden fylls nejden av den vaknande fågelsjöns röster. Tofsvipa, åkergroda, rödvingetrast, gräsand, storspov, bläsand, rödhake, kricka, gulsparv, taltrast, orre, knipa. 1'58".
20. LANDSKAP 3. 27.4.2001 kl. 4:35, Rautalampi, Rastunsuo, Lintujärvi. Strax före soluppgången i gryningen hörs vingljudet av fåglarnas morgonflygturer över den disiga fågelsjön. På inspelningen hörs sus och vinande när vingarna skär i luften. Grodornas kväkanden och den vaknande fågelsjön ger en livlig stämning åt händelsen. Rödhake, taltrast, bläsand, kricka, gulsparv, fiskmås, gräsand, orre, skrattmås, skedand. 3'28".
21. MINDRE STRANDPIPARE. Charadrius dubius. 28.5.2001 kl. 2:30, Pori, Viasvesi. Vida sand- och gyttjestränder eller andra områden med knapp växtlighet är denna lilla vadares biotoper. Under friarflykten byter mindre strandpiparen fortlöpande flygriktning, fortskridande med långsamma vingslag medan kroppen lutas åt olika håll. På inspelningen hör vi strandpiparparet på spelflykt. Hanfågeln låter höra "brio-brio-brio"-rop under flygturen. Emellanåt kulminerar ljudandet i en klarstrofig drill. Enkelbeckasin, nattskärra. 1'47".
22. FISKMÅS. Larus canus. 30.5.2001 kl. 2:20, Merikarvia, Prinssijärvi. Fiskmåsen, som häckar allmänt i Sjö-Finland, är en av vårens förkunnare. Vårens första måsrop i skyn gläder alltid de spanande fågelskådarna. På inspelningen hörs fiskmåsens skrik medan den gör lovar över häckningssjön. I bakgrunden är vårnatten ännu stilla. Rödvingetrast. 1'45".
23. SVARTHAKEDOPPING. Podiceps auritus. 30.5.2001 kl. 4:05, Merikarvia, Prinssijärvi. På våren, då isen lossat, anländer den sällsynta svarthakedoppingen till sin hemtjärn. Försumpade dammar och vikar hör till denna vackra doppings miljö. På inspelningen hörs först det häckande parets varningsrop vid försvarandet av reviret och därefter hörs ett drillande spelläte. Till slut hör vi doppingarnas typiska vingljud, då de sätter av. Bofink, lövsångare, orre, rödvingetrast, ringduva, fasan. 1'21".
24. SÄVSPARV / LANDSKAP. Emberiza schoeniclus. 21.5.2000 kl. 5:20, Maaninka, Patalahti. Sävsparvarna, som anländer i slutet av mars och i april häckar helst bland förbuskade och gräsbevuxna strandområden. Denna ljust kvittrande, svarthövda fågel hör oftast till strändernas ljudlandskap. Sävsparvarna har flera olika sångsätt. Den korta sipprande ljudet på inspelningen kan vara svårt att känna igen som sävsparvens. Grönbena, enkelbeckasin, sångsvan, lövsångare, sävsångare, kaja, rördrom. 1'40".
25. SKRATTMÅS. Larus ridibundus. 28.4.2002 kl. 4:30, Siilinjärvi, Keskimmäinen. Till det somriga ljudlandskapet hör oskiljaktigt skrattmåsens läte och fågelns pigga väsende. På inspelningen hörs en liten skrattmåsflock i födoletningsbestyr nära strandlinjen. Talltita, björktrast, rödvingetrast. 2'21".
26. MINDRE SUMPHÖNA. Porzana parva. 10.5.2002 kl. 0:55, Varkaus, Ruokojärvi. Mindre sumphönehanens "spelsång", där den slagit sig ner bland växtlighetens gömställen. Denna sällsynta fågels sångserier består av trevliga "kvack-kvack"-ljud. På slutet av ljudserien sjunker tonhöjden i takt med att farten ökar. Åkergroda, sävsångare. 4'16".
27. SMÅLOM. Gavia stellata. 6.8.2002 kl. 6:05, Kaavi, Syrjävaara, Kalaton. Den sällsynta smålommen föredrar försumpade ödetjärnar som häckningsmiljö. Från hemtjärnen far lommarnas för att fiska i större fjärdar. På inspelningen under sensommaren flyger de redan flygga ungarna med föräldrarna över tjärnen. 1'50".
28. SOTHÖNA. Fulica atra. 28.4.2002 kl. 7:30 Maaninka, Kinnulanlahti. Fågelsjöarnas tätvuxna stränder är sothönans häckningsmiljö. Fågeln hittas bäst bland vass- och sävdjunglerna på basen av ljudet. Det mjukstrofiga ljudet från växtligheten hör högst antagligen till sothönan. Fågeln har även metalliska gnisslande läten. På inspelningen jagar fåglarna varandra under ivriga rop och vattenstänkanden. Det är frågan om en revirtvist. Tofsvipa, sånglärka, bofink, skrattmås, storspov, sävsparv. 1'26"
29. GRÄSAND / LANDSKAP. Anas platyrynchos. 26.4.2002 kl. 3:45. Rautalampi, Rastunsuo, Lintujärvi. Gräsändernas samtalande på rastplatsen i fågelsjön. Vårnattens ljud vid fågelsjön ger djup åt landskapet. Åkergroda, dvärgbeckasin, enkelbeckasin, skrattmås, kricka, knipa, sångsvan, storspov, orre, rödhake, skedand. 4'04".
30. LANDSKAP 4. 29.5.2002 kl. 5:15, Karttula, Hirvijärvi. Försommarens fågelkonsert vid stranden av en sjö,brokig av öar. Den ställvis öppna strandblandskogen erbjuder en god livsmiljö åt en mångfaldig fågelfauna. Grönsiska, småskrake, orre, grönsångare, trädgårdssångare, sångsvan, bofink, koltrast, rödvingetrast. 4'01".
© 2004 Översättning till svenska: Tom Riska