Naturens röst 8 - Vid bottonhavet
24 spår, total tid 79'17", 53 arter
På denna utgåva hörs havsvikarnas, öarnas och skärens fåglar i deras egen miljö. Landskapetinspelningarna förmedlar en rik och äkta havsstämning. Vid framställningen av denna utgåva har jag använt 24 bits produktionsteknik, sonm ger en ännu noggrannare och naturligare ljudkvalitet. I sin helhet har det varit en glädje för mig att producera denna skiva. Speciellt de många inspelningsresorna i ren natur och morgonstundernas djupa frid och klingande klarhet lämnar kvar i minnet. Ett varmt tack till vänner, medhjälpare, guider, ornitologer och till var och en som deltagit i denna utgåvas tillkomst. Ett hjärtligt tack till frun Maarit för stödet.
Kuopio 21.9.2005
Lauri Hallikainen
Inspelare/producent
1. SILLTRUT Larus fuscus. 01.05.2004 kl. 7:05, Kristinestad, Sideby, Storbådan. Silltruten, som påminner om havstruten, men är betydligt mindre, häckar på kargar skaär och havsstränder, men också vid insjöarna. Det är fullt möjligt att identifiera fågeln på ljudet, ett skickligt öra kan känna igen silltrutens läten bland de andra måsljuden. Den här trutarten har mångahanda "ao"-rop. Därtill har fågeln "kacklande" serier av varierande längd. Inspelningen är gjord vid en liten trutkoloni i yttre havsbandet. På inspelningen hörs tre olika ovan beskrivna ljudtyper. Fiskmås. 4'59".
2. LANDSKAP 1. 27.05.2001 Kl. 4:15, Björneborg, Preiviikki, Kalaranta. En stilla och vidsträckt havsvik badar i gryningsljuset. Flyttfåglarna vilar I vikens skydd medan de häckningsfärdiga fåglarna har inlett sin morgonserenad på stranden. Talgoxe, orre, rödbena, fasan, kråka, sävsparv, rörsångare, skrattmås, fiskmås, ringduva, storskrake. 1'42".
3. SMÅTÄRNA. Sterna albifrons. 02.07.2001 00:30. Kalajoki, Letonnokka. Småtärna är en raritet i Bottniska viken. Denna lilla tärna häckar i kolonier på torra och glesbevuxna stränder. Småtärna känns lätt igen på dess nasala ljud. Lätet är fint och drunknar lätt i strandens ljudlandskap. Skrattmås, fiskmås. 4'19".
4. KANADAGÅS/LANDSKAP. Branta canadensis. 05.05.2004 kl.4:20 Kristinestad, Skaftung, Ragneskärsfjärden. Flyttande tärnor och andra bevingade varelser har invaderadden nu isfria fågelviken. Denna skyddande, grunda havsvik är ett lämpligt häckningsområde för kanadagåsen. Kanadagåsen kacklande stötar påminner om sångsvanens läte. På inspelningen urskiljs kanadagåsen mycket tydligt från det övriga ljuden. Fiskmås, skrattmås, rödbenasilvertärna, rödhake, rödvingetrast, gråtrut. 1'11.
5. STRANDSKATA/LANDSKAP. Haematopus ostralegus. 01.05.2004 kl. 05:00. Kristinestad, Sideby, Storbådan. Strandskatorna, som anlänt söderifrån bortom blånande fjärd, ger liv åt skärgårdslabyrinten med sina pigga väsenden. Denna morotsnäbbs klarljudda "kivik-kivik" -ljud hörs långt ifrån ovan över de brusande vågorna. Vi får höra en ensam fågel komma in från havet och kretsa runt en klippö. Silltrut, silvertärna. 2'26"
6. RÖDBENA. Tringa totanus. 27.05.2001 kl. 4:15. Björneborg, Preiviikki, Kalaranta. Rödbenans skarpa vissling bär långt över strandlandskapet: Fågelns sjungande "liyky-liyky-liyky"-spelläte hörs klart och är lätt att känna igen. Förutom detta har denna långfotade vadare även andra variationer av sitt spelläte. Fågelns varningsläteslående och kortstavigt. Rörsångare, fasan, skrattmås, rosenfink, kråka, fiskmås. 2'05".
7. GRÅTRUT/LANDSKAP. Larus argentatus. 21.04.2001 kl.08:03. Björneborg, Kuuminainen. Gråtruten påträffas såväl på havets yttersta skär som i inlandet, allmänt häckande i kolonier. Denna stora truts läte är är nasalt och imponerande kraftigt i ton. Denna inbandning är gjord på en udde, som sträcker sig långt ut i havet. De ljudande fåglarna flyger förbi inspelningsplatsen då de följer strandlinjen. Koltrast, ejder, bofink, skrattmås, storspov. 2'05"
8. KNÖLSVAN. Cygnus olor. 19.06.2002 kl. 04:10. Björneborg, Preiviikki, Preiviikinlahti. Häckande knölsvanar påträffas ända upp till Kvarken, men därefter minskar stammen. När havet är lugnt kan denna stora fågel höras mycket långt ifrån då den lyfter från vattnet. På ljudprovet hörs fåglarnas egendomliga läten bland strandvassen. Fiskmås, skrattmås bofink, trädgårdssångare. 1'50".
9. SKRÄNTÄRNA/LANDSKAP. Sterna caspia. 01.05.2004. Kristinestad, Sideby, Storbådan. Skräntärnas främsta kännetecken är dess egendomliga läte. Denna nästan helt vita, stora tärnas närvaro märks bäst på fågelns skränande ljud. På de skär, där skräntärnorna häckar I kolonier, kan skränande förekomma I det mesta laget. En ensam skräntärna kretsar kring ett skär på denna inspelning. Ejder, silvertärna, sädesärla, fiskmås. 5'39".
10. STÖRRE STRANDPIPARE. Charadrius hiaticula. 26.05.2002 kl. 20:35. Siilinjärvi, Raasio. Vid bottenhavet häckar större strandpiparen på grunda, oftast sandiga stränder. Fågeln observeras bäst på ljuden, som också är lätt att känna igen. Bl.a. dess egendomliga "vejeto-vejeto"-ljudserier är lätt identifierbara. Denna inspelning har gjorts i inlandet invid en ringmärkningsstation nära fågelns häckningsmiljö. Dvärgmås, backsvala, trana, rödbena. 2'43".
11. TORSKRAKE/LANDSKAP. Mergus merganser. 27.05.2001 kl. 4:45. Björneborg, Preiviikki, Preiviikinlahti. Skrakarnas spelläten vid en havsvik. Hanarna ropar längre bort i viken och det får honan i strandvattnet att svara på ropen. Talgoxe, orre, gök, rödbena, kråka, sävsparv, fasan, skrattmås, bofink, rörsångare, lövsångare, fiskmås, ringduva. 2'02".
12. EJDER/LANDSKAP. Somateria molissima. 30.04.2004 kl. 5:20. Kristinestad, Skaftung, Trutklobbarna. Ejdrarna hör väsenrligen till havsstämningen på vårarna vid kusten. Hanens spelläte är ett mörkt, lågklingande, på ett sätt rullande hoande. Honans läte är anspråkslösare.Denna isnpelning är gjord på en östrand vi den tiden då förutom ejdrarna även måsarna, vadarna och de övriga strandfåglarna inledde sin häckning. Fiskmås, sångsvan, skrattmås, större strandpipare, storspov, gluttsnäppa, kricka, gräsand, rödbena, sävsparv, gråtrut. 0'57".
13. SNATTERAND. Anas strepera. 12.05.2005 kl. 4:10. Estland, Matsalu. Vid bottenhavet häckar den skygga snatteranden fåtaligt. Härav är det svårt att konstatera häckningarDenna arts vårläte likt ett glatt skrattande och visslande. I Matsalu, Estland, där denna inspelning är gjord, tävlar fåglarna sinsemellan i sin häckdamm i den dunkla morgongryningen. Sånglärka, gräsand. 3'40".
14. LANDSKAP 2. 02.07.2001 kl. 01:05. Kalajoki, Letonnokka. Nattliga stunder på den öppna havsstranden. Småtärnorna sköter sinä ungar I midnattstimman. Längre bort ifrån hörs en skrattmåskoloni bestående av cirka 3000 fåglar. Småtärna, skrattmås, silvertärna, rödbena, skrattmås. 3'08".
15. SILVERTÄRNA. Sterna paradisaea. 01.05.2004, Kristinestad, Sideby, Storbådan. Silvertärnan häckar allmänt längs Bottniska vikens stränder. I inlandet påträffas den vid Lapplands tjärnar sjöar. Denna livliga och fjäderlätt flygande tärnas klara ljud bär ganska långt i det brusande havslandskapet. Silvertärnans läöten består av skarpa tickanden och utdragna "tiir" -läten och lätesserier av varierande längd. Gråtrut, sädesärla. 1'19".
16. LABB. Stercorarius parasiticus. 01.08.2003 kl. 4:10. Kalajoki, Letonnokka. Med skarpa vingslag flyger labben längs kusten, där den hör till de häckande fåglarna. Labbens läten är mångahanda. I flykten hörs olika långa ljudserier av tävlingstyp. Oftast upprepar fågeln ett jamande "kihu". Därtill hörs jamande serier av varierande längd. Ljudprovet är från en öppen, grund sandstrand, där fåglarna trivs bland strandbankarna. Skrattmås, småtärna. 1'40".
17. GRÅGÅS/LANDSKAP. Anser anser. 23.05.2005 kl. 5:00 Björneborg, Preiviikki, Kalaranta. Grågässen nasala läten skapar en havsstämning vid Bottenhavets stränder. Nattfrosten friskar upp strandskogens ljudlandskap vid havet denna fräscha vårmorgon. Bofink, fiskmås, kanadagås, taltrast, skrattmås, vigg, kråka, sävsparv, talgoxe, gulsparv. 1'51".
18. VIGG/LANDSKAP. Aythya fuligula. 28.05.2001 kl. 6:10. Björneborg, Preiviikki, Preiviikinlahti. Strandlandskapet vid havsvik en vårmorgon. Viggarna har anlänt till sina bekanta häckningsstränder. En viggflock i strandvattnet färgsätter landskapet med sina knastrande läten. Rödbena, skrattmås, fiskmås, fasan. 2'06".
19. GRAVAND Tadorna tadorna. 30.04.2004. Kristinestad, Skaftung, Trutklobbarna. Den färgranna, nästan gåsstora gravanden är till sin natur en skygg havsfågel. Denna sällsynta andfågels läte låter som ett vilt och grovt skrattande. Därutöver hörs artens visslande "sång". Vi hör fåglarna i dess bomiljö på en låg ö. Ejder, fiskmås, skrattmås, rödbena. 3'38".
20. ROSKARL Arenaria interpres. 03.07.2001 kl. 4:15. Kalajoki. Roskarlen känns bäst igen på dess läte. Denna vadares gnällande "kui-kuti-kuti-kuti" -sång är så originell att man inte kan missta sig på arten. Fågeln trippar bland stranddyn och sjunger käckt emellanåt. Fiskmås. 2'17".
21. BERGAND/LANDSKAP Aythya marila. 03.05.2004 Björneborg, Preiviikki, Preiviikinlahti. Berganden, som påträffas sällsynt längs havsstränderna, Iiskärgården och i Lapplands starrbevuxna sjöar, har ett mycket speciellt spelläte. Hanens "sång" är ett fnysande knatter. Honans läte motsvarar i stort viggens motsvarande ljud. På inspelningen hörs dessa båda ljudtyper. Silvertärna, skratmås, fiskmås. 1'39".
22. STORSKARV Phalacrocorax carbo. 16.05.2005 kl. 4:10. Litauen, Juodrante. För ett par tio år sen var storskarven en sällsynthet vid Botttenhavets stränder. Under de senaste åren har den häckande stammen ökat markant. Denna pelikanfågel häckar i kolonier och bygger sitt bo i träd. Denna svarta långaktiga fågel ljuder på flere olika sätt. På denna inspelning, som är gjord i Litauen, hörs en koloni på 2000 fåglar. Utan rast hörs "taktak" -läten som kommer från ungarnas födotiggeri. Taltrast. 1'14".
23. LANDSKAP 3. 19.06.2002. Björneborg, Preiviikki, Preiviikinlahti. Havsstranden vaknar denna stilla i rodnadens glans. Strandlundens fåglar hörs tillsammnas med vassvikens vattenfåglar. Skrattmås, bofink, fiskmås, knölsvan, lövsångare, törnsångare. 3'22".
24. HAVSTRUT Larus marinus. 01.05.2004. Kristinestad, Sideby, Storbådan. Den till storleken imponerande havstruten är en grov mörkryggad havsfågel. Denna stora måsfågels biotop är i första hand klippiga utskär som sticker upp ur havet. Havstrutens ljud påminner om grå- och silltrutens men är lägre och till sin ton råare. 2'18".
© 2005 Översättning till svenska: Tom Riska